torsdag 29 september 2011

Ungdomar drabbar samman


Kristianstad. De politiska partiernas ungdomsförbund drabbade samman i en debatt på onsdagen. Ämnet var framtidens drömsamhälle och vägen dit.


Utanför Domus i Kristianstad visar Sensus utställningen "Röstlådan". Alla som lämnar in en önskan om sitt framtida drömsamhälle får en drömkaka i utbyte.


Som en del av projektet anordnade studieförbundet en debatt på Regionmuseet under onsdagskvällen. Partiernas ungdomsförbund var inbjudna att dela med sig av sina visioner under rubriken "I have a dream".


Det handlade om hur deras drömbilder av samhället ser ut och vägen för att nå dit. Det blev diskussioner om hur politiken bör förändras i dag och om hur unga ska få större inflytande. Debattörerna tog revolten i Arabvärlden som exempel på hur människor kan förändra sin tillvaro.


- I Egypten, Libyen, Syrien och Palestina spelar unga en stor roll i förändringen och Sverige ligger i bakkant om man jämför med det. Jag besökte Egypten i våras när 100 000 människor demonstrerade, säger Andreas Kjellander från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund(SSU).


Debattören från Sverigedemokratisk Ungdom (SDU), Chang Frick, varnade för vad den arabiska våren kan leda till.


-I Iran tog religiösa ledare makten i samhället. Det finns en risk i Egypten att det blir så och det är viktigt att se till att det blir demokrati, säger han.



Ida Mörk Larsson från Liberala Ungdomsförbundet (LUF) ser utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern som en möjlighet.


- Det finns lyckade revolutioner och det finns misslyckade. I Libyen har demokratin fått en chans och det tycker jag är fantastiskt, säger hon.



Gustaf Göthberg från Moderata Ungdomsförbundet (MUF) anser också att Libyen är på väg mot demokrati.


- För att garantera frihet och demokrati är det viktigt vem som kommer i stället. Det räcker inte med att Kaddafi är borta utan det måste bli en demokratisk ledare på plats, säger han.


I den inrikespolitiska debatten handlade en del av diskussionen om ungdomsarbetslösheten och villkoren på arbetsmarknaden. Alex Harrison från Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) vill se ändringar av Lagen om anställningsskydd.


- Turordningsreglerna sist in först ut är ett hinder för ungdomar och låser fast äldre, säger han.

Cristian Olave från Revolutionär Kommunistisk Ungdom (RKU) föreslog sex timmars arbetsdag och större medbestämmande för anställda.


- Företagen ska inte suga ut folk. Medarbetarna ska vara medmänniskor som behandlas lika, säger han.



Hampus Algotsson från Grön Ungdom vill också se förkortad arbetstid.


- Ska vi rädda miljön är det inte hållbart med fortsatt hög tillväxt. Den bistra sanningen är att vi måste skära ned på vårt välmående och konsumtion. Vi måste dela på jobben och det betyder inte nödvändigtvis sex timmars arbetsdag men friår. Man ska inte leva för att arbeta utan arbeta för att leva, säger han.


Debattledare var Johanna Zachhau från Sveriges Radio Kristianstad.

//


(Saxat av Dan Håkansson)

fredag 23 september 2011

Detta händer i Kristianstad

Vår kära klubb blir mer och mer aktiv, därför hade jag nu tänkt tipsa er lite om vad som händer i LUF Kristianstad den närmaste tiden.

Måndag 26e September - Bokbord på Österänggymnasiet, kom gärna och hälsa på om du går på skolan!

Onsdag 28e September - Debatt i Regionmuseets hörsal. Anordnas av projeketet RÖST! Om ungdomar, politik & makt med titeln "Drömsamhället". LUF Kristianstad kommer representeras av undertecknad.

Här är en liten paus på grund av många awesome event i resten av Skåne, kolla gärna in LUF Skåne på facebook för mer information om dem.

FN-dagen 24e Oktober - Söderportgymnasiet arrangerar en debatt på temat "Spridning av demokrati" för riksdagspartiernas ungdomsförbund. LUF representeras av ingen mindre än vår förbundsordförande Adam Cwejman och vi kommer även ha ett bokbord där. Missa inte detta!

Mer information om de övriga arrangemang som är på gång kommer!

måndag 19 september 2011

Australien inför ett tredje kön

I Australien infördes i veckan ytterligare ett val av kön i deras pass. Tidigare har du i passet varit tvungen att kategorisera dig som antingen man eller kvinna, men numer finns även alternativet obestämd. Detta är säkert en icke-fråga för vissa, medan för de personer som det berör är detta ett mycket viktigt beslut. Det är en viktig seger för valfriheten, och för möjligheten att själv slippa definiera sig för något som man inte känner sig som. Numer är allt som behövs ett läkarbetyg, vilket förvisso kan vara jobbigt bara det, men ändå ett steg i rätt riktning. Australien tar nu efter USA och frågan man ställer sig är ju när även Sverige ska börja se till individens bästa i denna fråga?

http://svt.se/2.22584/1.2534506/tre_konsval_i_australiska_pass

tisdag 13 september 2011

Satsa på damerna!


Då Vittsjö GIK spelade oavgjort borta mot IFK Norrköping 1-1, samtidigt som Öster förlorade så innebär det att Vittsjö var klara för Allsvenskan. Äntligen har Hässleholm ett lag i högsta serien i landets största idrott. Den 10 september 2011 kommer alltid vara ett viktigt datum i lagets historia.

Då är det nu viktigt att vi verkligen satsar på dessa duktiga damer. Kan kommunen lägga en massa pengar på en arena i Tyringe, ytterligare miljoner på två nya konstgräsplaner på Österås, på idrottslag som är viktiga för sina orter, så ska man väl även kunna lägga pengar på kommunens bästa idrottslag 2011. Vittsjö ip är inte godkänd för Allsvenskt spel, och därför krävs det efter samtal med klubben att någonting sker. Personligen skulle jag gärna se Vittsjö i Hässleholm, där de kan använda sig av Österås faciliteter, men detta borde vara upp till klubben, om de hellre vill rusta upp Vittsjö ip till rimliga kostnader.

Förhoppningsvis inser även stadens företag vilka möjligheter vilken guldklimp detta lag är och går in och hjälper till att finansiera.

Spelarnas kön ska inte påverka detta beslut då jag är säker på att om man kan lägga pengar på IFK Hässleholms herrlag i landets femte högsta serie, så bör kommunen kunna satsa pengar även på det nyblivna allsvenska laget Vittsjö GIK.

Grattis Vittsjö!

tisdag 6 september 2011

Vår oförmåga att ändra bilden av hur offer ser ut kostar liv.

http://idamork.wordpress.com/2011/09/06/var-oformaga-att-andra-bilden-av-hur-offer-ser-ut-kostar-liv/

Vår oförmåga att ändra bilden av hur offer ser ut kostar liv.

Om någon frågade mig vad jag skäms mest över med Sverige och det svenska samhället så skulle jag utan tvekan säga vår tendens att släta över saker och sopa dem under mattan, our sad abillty to avoid thinking outside the box.
Det finns väldigt många problem i dagens samhälle som till stor del ignoreras för att de som drabbas inte passar in i vår bild av hur den drabbade ska vara. Låt mig ta några exempel på vad jag menar.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/samhallet-sviker-hbt-ungdomar_6443394.svd

Denna artikel från dagens SVD berättar om hur samhället sviker HBT-ungdomar som lever i familjer där hederskulturer finns. Detta är ett exempel på en grupp som vi har valt att inte tänka till om. Vi väntar oss inte att någon skall tillhöra två utsatta grupper, en antingen eller mentalitet som i de fall som nämns i artikeln visat sig ge katastrofala följder.
Det finns en bild av HBT-personer som a) svenskar, b) stereotypa, c) högljudda. Lite som om det vore Prideparad dygnet runt.
Det finns en bild av dem som drabbas av att leva i familjer med hederskulturer. De flesta av oss har en bild av dessa individer som unga kvinnor som gifts bort och/eller hotas när hon har en svensk pojkvän.
Varför blir vi så förvirrade i de fall när någon som tillhör båda grupperna behöver stöd?
Varför förstår vi inte att stereotyper är just stereotyper?
Det är lika illa att hotas till livet av sin egen familj oavsett anledningen bakom. Det är lika allvarligt om det är en heterokille eller homotjej som hotas.
Det. Är. Lika. Allvarligt. Oavsett. Vem. Som. Hotas. Och. Varför.


http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1539651/Diagnosen-andrade-Marias-liv.html
I denna artikel berättas om en förälder som lyckades upprätthålla en bild av sig själv som framgångsrik trots att hon gick på amfetamin för att klara av vardagen. Till slut fick denna kvinna diagnosen ADHD.
Detta fall visar åter igen att vi inte ser det som är ovanligt.
Bilden av kvinna + ADHD stämmer inte med våra förväntningar (90 % av de som får diagnosen är män), det gör inte bilden av en amfetaminbrukande förälder som kör sin dotter till dagis heller.

Nästa exempel har jag tyvärr ingen dagsfärsk artikel att stödja mig på.
Det handlar om extrema grupper. Flera gånger i veckan hör vi alla om högerextrema grupper. Det finns stöd för den som vill lämna högerextrema grupper. Min fråga är då: Var finns stödet för de som vill lämna vänsterextrema grupper? Extremism är aldrig bra, kulturen och klimatet som omger extrema grupper är ohälsosamt. Detta gäller oavsett om det är politisk, religiös eller annan typ av extremism. De som försöker lämna dessa ibland extremistiska grupper behöver allt stöd de kan få. Oavsett vilken typ av grupp det handlar om.
Jag menar inte att vi inte ska ta hänsyn till sannolikhet. Självklart ska vi göra det.
Det finns ofta en anledning till att stereotyper och normer har blivit just stereotyper och normer. Vad jag menar är att vi måste bli bättre på att se de som inte passar in i dessa stereotyper och de som bryter mot normerna.
Vi måste bli mer vakna, mer redo att acceptera att verkligheten inte alltid är så som vi förväntar oss.

Vad kan vi då göra för att göra något åt detta problem?
Tyvärr finns det ingen universallösning, men det finns ett par åtgärder som skulle ge effekt på flera områden där detta problem existerar.

Först och främst information. Problemet handlar till viss del om okunskap, exempelvis om hur ADHD yttrar sig hos kvinnor respektive män eller hur olika hederskulturer ser på HBT-personer. De som arbetar med utsatta grupper bör få ta del om information som rör dessa mindre vanligt förekommande undergrupper.

Tänk om och tänk rätt.
Det tydligaste exemplet jag kan ge rör de som är utsatta för våld i nära relationer. Jämför antalet kvinnojourer med antalet mansjourer. Bara för att påpeka hur stor skillnaden är kan jag avslöja att mitt rättstavningsprogram inte ens vet vad en mansjour är. Ett sätt att åtgärda detta skulle vara att se till att fler jourer har kompetens nog att hjälpa individer av båda könen, oavsett sexuell läggning. Återigen, se förslag ett. Det är lika illa oavsett om det är en man eller kvinna som utsätts för våld. Det är lika illa oavsett om det är en man eller kvinna som brukar våld. Självklart kan inte alla vara experter på allt, men grundläggande kompetens inom dessa områden bör uppmuntras.
Tänk om, tänk nytt, tänk rätt.

Öppna ögonen.

lördag 3 september 2011

Inget Offer

Skriver idag på min privata blogg samt LUF Skånes nystartade blogg om mina åsikter kring feminism.
För att inte framhålla den ena bloggen som bättre än den andra länkar jag till båda.

http://idamork.wordpress.com/2011/09/03/liberal-ranter-gor-skal-for-sitt-smeknamn/
http://lufskaneblogg.wordpress.com/2011/09/03/inget-offer/